Hedemorahönor

Vi har valt en gammal lantras – Hedemorahöns – som är utrotningshotade. Man kan nog inte säga att vi har dem för äggen, utan det är nog mer så att de bor här. Och så lägger de ägg också.

De är vackra och trevliga och så dör de inte så lätt. (Vi hade två stora vackra jättehönor av rasen Brahma en gång. Den ena togs ganska omgående av en hök, och den andra kort därpå av en mink.) Men Hedemorahönorna har uppsikt. Och i händelse av fara dyker de snabbt under en vinbärsbuske.

Dessutom har de inte glömt bort hur man ruvar, utan är alldeles utmärkta mammor när de får chansen.

Vi kunde inte hålla oss utan har nu även appenzeller höns, för att de är så snygga, och afrikanska pärlhöns, för att de låter så konstigt och ser så tokiga ut.